AFC Eskilstuna har mottagit slutrapporten för akademicertifieringen 2025 och klubben uppfyller samtliga grundkrav inom certifieringen. Rapporten visar att föreningen fortsätter att utveckla sin akademiverksamhet i en tydlig och långsiktig riktning med fokus på struktur, kvalitet och individutveckling. Certifieringen bekräftar att AFC Eskilstuna har en stabil organisation kring akademin med en tydlig vision, fastställda målsättningar och en gemensam fotbollsidentitet som sträcker sig från barn- och ungdomsverksamheten hela vägen upp till herrlaget. Genom ett etablerat tekniskt forum där både akademi- och herrverksamhet ingår finns en nära koppling mellan spelarutveckling och klubbens övergripande sportsliga strategi. – Det här är ett kvitto på att vi har byggt en stabil grund i vårt akademiarbete. Vi har tydliga strukturer, en gemensam riktning och ett starkt fokus på att utveckla våra spelare långsiktigt, säger Håkan Jansson, akademichef i AFC Eskilstuna. Klubben har även etablerat tydliga processer för övergången från akademi till herrlagsverksamheten. Målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för egna spelare att ta steget vidare inom föreningen. – För oss är det avgörande att akademin och herrlaget hänger ihop. Spelarna ska känna att det finns en tydlig väg framåt och att arbetet i akademin verkligen leder någonstans, fortsätter Jansson. Klubbchef Peter Harich ser certifieringen som ett viktigt strategiskt steg i föreningens långsiktiga arbete. – Akademin är en av våra absolut viktigaste framtidsinvesteringar. Den här certifieringen visar att vi är på rätt väg, men också att vi har en tydlig ambition att ta nästa steg. För AFC Eskilstuna handlar det om att bygga en hållbar klubb där egna spelare får möjlighet att utvecklas hela vägen upp till elitfotboll, säger Peter Harich. Parallellt med det interna utvecklingsarbetet ser klubben ett stort värde i fördjupade samarbeten med andra föreningar och utbildningsaktörer. Samarbetet med IK Franke samt Rekarnegymnasiets NIU-verksamhet ses som viktiga delar i nästa utvecklingssteg. – Genom samverkan med andra föreningar och skolan kan vi höja kvaliteten ytterligare, både i spelarnas vardag och i vår akademiska helhet. Det kommer också att stärka oss poängmässigt i akademicertifieringen inför 2026, avslutar Håkan Jansson.

När Eskilstuna-Kuriren ställer frågan varför stadens elitlag ska ”räddas” från ekonomiska problem finns det all anledning att diskutera hur offentliga medel används. Det är en viktig debatt. Men den blir problematisk när den förs utan självreflektion. Samma tidning som ifrågasätter kommunala bolags sponsring av elitidrotten tar själv emot 5 718 598 kronor i statligt mediestöd för 2026. Pengar som ytterst kommer från skattebetalarna. Att ta emot offentligt stöd för att säkra lokal journalistik anses fullt rimligt – men att stödja elitidrott, som engagerar tusentals eskilstunabor varje vecka, framställs som slöseri. Det är svårt att se det som något annat än dubbelmoral. I sin ledare lutar Kuriren sig mot forskning som visar att elitidrott inte alltid ger mätbar ekonomisk tillväxt i form av BNP eller ökade skatteintäkter. Det stämmer att många studier landar i den slutsatsen. Men de mäter främst snäva nationalekonomiska nyckeltal. De säger väldigt lite om värden som gemenskap, identitet, stolthet och engagemang – sådant som i praktiken är avgörande för hur en stad fungerar och upplevs. Elitidrotten i Eskilstuna är mer än resultat på en tabellrad. Den skapar sammanhang där människor från olika delar av staden möts. Den ger unga förebilder och mål att sträva mot. Den bidrar till aktivitet i utsatta områden, till organiserad sysselsättning på lov och till att lokala spelare får möjlighet att utvecklas till elitnivå. Det är verksamhet som i många fall hade behövt ersättas av kommunen om föreningslivet inte tog ansvar. Att ställa breddidrott och elitidrott mot varandra är en falsk motsättning. De är beroende av varandra. Utan elit tappar bredden riktning, förebilder och drömmar. Utan bredd finns ingen elit. I Eskilstuna pågår just nu ett långsiktigt arbete för att bygga ekonomiskt hållbara elitföreningar som tar ansvar, sanerar sina skulder och bidrar till samhället. Det arbetet förtjänar att beskrivas i sin helhet, inte reduceras till en kostnadspost. Om Kuriren vill granska användningen av offentliga pengar är det både rimligt och välkommet. Men då måste granskningen vara konsekvent. Offentligt stöd till lokal journalistik och offentligt stöd till lokal idrott bygger på samma grundidé: att vissa samhällsbärande verksamheter inte alltid klarar sig på kommersiella villkor, men ändå anses värda att bevara. Elitidrotten är inte lösningen på alla Eskilstunas utmaningar. Men den är heller inte problemet. Den är en del av stadens identitet, engagemang och framtid. Den diskussionen förtjänar större ärlighet – och mindre hyckleri. För full transparens, denna text är även publicerad som en ledare i Eskilstunasporten av Peter Harich som är både medgrundare till Eskilstunaporten och klubbchef i AFC Eskilstuna.